asså jag bara känner att allt blir så jävla jobbigt så fort de blir lite bra. de e verkligen mega bra en sekund & nästa skit. sjukt ansträngande & hela tiden nöja sig med skit & mög. stårju bara & trmpar på samma ställe förfan. förstår faktist inte vf jag drar in mig sj i gammalt tex när jag vet att de tusen ggr svårare att lyckas & nt bara pojkvän nu utan vänner oxå.
är det verkligen värt det? orkar man psykiskt få bort de gamla & glömma de?
människorna runt omkring gör ju faktist inte saken bättre heller. förstår inte vf jag nt bara fattar att en freshstart e de bästa. men jag kan inte.. verkligen inte närman redan e inne i de.
 blööö fyfan vad jag hatar skit.